Mannen jag satt ihop med i tidens börgan hinner precis komma så står det klart hur det blir för mig.
han kom i anden igen men in i kroppen för att stanna. jag har alltid sedan Tom försvann saknat en man i kroppen .
vi består ju alla av en manlig och en kvinlig sida men jag har varit utan min manliga sida länge.
Nu är han äntligen här för att stanna.
Nu står det klart att min förlorade son får det han önskat mest av allt. ni känner honom som Johannes.
Han får ödet som kompanjon i kroppen och mycket sämre än så kan man få det en dröm come truth.
Själv blir jag lycklig med mannen som jag satt ihop med i tidiga livet innan ljuset skapades vi var i symbios eller två från början det var de som gjorde oss så starka så vi stod ut med smärtan och plågan att födas till livet som jag nog ska kalla våran existens istället för ingen eller få vet vad liv igentligen är.
Det ska vi lära alla sedan när alla vet att gud existerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar